• Malin

Kära tvestjärt, Det är du. Inte jag.

Uppdaterad: apr 1

Vi har haft några intensiva veckor tillsammans.

Det har varit mysigt med sena kvällar bland blommor & blad, vin under kvällspromenaden i trädgården & när vi hittat på tokigheter som att lägga ut vitlök & kaffesump i krukor. 

Jag älskar att bladlössen försvinner när du är i närheten & att du dykt upp & överraskat på dom mest oväntade ställen. Men det kan inte vara allt!


Familjen undrar var jag tagit vägen och jag tackar ständigt nej till vin med tjejerna för att jag ska hänga i trädgården med dig.

När jag frågar om du vill följa med ut på en promenad eller kanske träffa mina barn så svarar du alltid nej och springer & gömmer dig.

Jag börjar känna mig kvävd och otillräcklig. Ska livet med dig vara såhär komplicerat?! Det har varit pirrigt och kul men det börjar helt enkelt bli för mycket.

Jag blev besatt av dig, det erkänner jag! All min lediga tid slukades upp av att tänka på dig, googla dig och hitta ställen du gillar att bosätta dig i. (För jag såg oss ha en framtid tillsammans). Du gillar fuktig wellpapp, bambupinnar och hänger gärna i mörka, trånga utrymmen. Jag älskar ju stora luftiga ytor med mycket ljus & allra helst en herrgård eller en tjusig tegelfabrik.

Hur ska vi kunna leva ihop när vi känner så olika redan nu?!

Jag har vridit & vänt på hela mig för att komma på en lösning för oss men krukor & jord känns lite för exotiskt för mig och du verkar inte vilja kompromissa.




Drömscenariot nu skulle vara att vi lever ett liv sida vid sida som vänner, du i komposten & jag i mitt stora fina hus. Men du envisas med att hänga i mina dahlior. Och på sätt & vis förstår jag dig. Dom är fantastiska men jag behöver få ha mina egna intressen i fred och du måste hitta dina. Kanske kan en jordhög på andra sidan stan passa dig bättre?

Jag måste slå mig fri! Köpte till och med en spray som jag skulle använda när du blev för närgången. Och den funkade faktiskt! Igår kände jag mig fri för första gången på flera veckor! Det fick mig att vakna upp!

Vi kanske kan heja på varandra om vi ses i framtiden men just nu vill jag bli lämnad i fred. Det tar tid att läka alla sår men dahliorna & jag kommer att repa oss. Det om något är vi säkra på!

Hoppas du också kan finna ditt inre lugn igen. Kanske behöver du en veckas semester långt, långt bort? Ladda batterierna och komma på andra tankar? Kanske behöver ditt liv inte vara så komplicerat? Kanske kan du komma ur ditt destruktiva beteende, för måste du gång på gång förstöra för andra? Jo, nog har jag hört att du gjort samma med andra också. Först vänlig & snäll, men tar snabbt över och äter upp en inifrån. Varför gör du såhär?!

Äsch, nu gör jag det bara! Som att riva av ett plåster snabbt..

Det är slut mellan oss herr tvestjärt. (I nödfall får man ta till Radar).

Följ gärna vårt nyhetsbrev

Trädgår'n i Sala

Lunden 9

©2020 by Trädgår'n i Sala